Uppsala – besökte gård som ligger ute på försäljning

Jakten på mark har bara börjat

Idag var vi iväg i Uppsala, norr om Uppsala i en ort som heter Östfora och tittade på objekt som vi trodde kunde vara intressant. 17 hektar mark, många byggnader, vatten på tomten, relativt billigt utropspris (3 miljoner). Se bilder nedan.

Här ligger den uppe hos mäklaren.

Gården hade verkligen sin charm, med porlande vatten, sjö, skogsdungar och ett par av byggnaderna hade gått att använda.

Det var jättemånga där och tittade, vi hade en tanke om att det kanske inte är många som vill ha det här stället och att priset hamnar på en överkomlig nivå. Redan där kändes det som att den möjligheten får läggas åt sidan. Fast det gör inget, vi var överens om att det inte är de bästa förutsättningar. Vi vill vara närmare Stockholm, något närmare.

Jakten på mark för att bygga Blueheart Center fortsätter!

Årsstämman 2019-04-26

Vi hade styrelsemöte förra veckan, vi försöker hålla dessa på ganska informella ställen för att väga upp det formella i att ha ett protokollfört möte så vi valde en pub på Söder och satte oss ned och betade av både sånt som måste avhandlas, såsom årsbokslut och val styrelseledamöter för 2019, och lite generella frågor.

Vill du läsa protokollet? PDF här  Protokoll-2019-04-26.

Till styrelseledamöter för 2019 års räkenskapsår valdes

  • Anders Varveus
  • Jennifher Kärrström
  • Sofie Norén
  • Tommy Lorentsen
  • Olaf Dlugosz

Att bygga en ekoby

Boken: Creating A Life Together (Om att bygga en ekoby/community)

Just nu deltar jag (Mikael) och Sofie i en studiecirkel tillsammans med sex andra deltagare kring boken ”Creating A Life Together” i Järna. Boken handlar om tidigare projekt där man velat skapa communitys och/eller ekobyar. Den tar upp alla möjliga sorters aspekter och mängder av saker som kan gå fel – och som andra projekt redan gått igenom.

Samtidigt som det är fantastiskt att få lära sig vad de som lyckats med att bygga upp ett community gjort så kan den också bli en begränsning. När man läser om vilka utmaningar andra tagit sig igenom, och vissa inte, så finns risken att man skapar ett ramverk för sig själv i vad man inte kommer att göra. Tänk om det faktiskt hade funkat för oss att göra på ett sätt som andra har misslyckats med? Så.. ska du läsa boken så ha med dig en rejäl portion salt.

Länk till boken på Adlibris: https://www.adlibris.com/se/bok/creating-a-life-together-9780865714717

Dancing Rabbit är ett projekt som författaren berättar mycket om, de har även en webbplats med info och du hittar den här. https://www.dancingrabbit.org/. Dancing Rabbit startad sin verksamhet 1993 och köpte upp 280 hektar mark i nordöstra Missouri. Deras vision har många likheter med vår – självförsörjning och de vill hitta en modell att leva efter som kan inspirera andra.

Några vanliga misstag boken tar upp

  • De som deltar i projekten har olika föreställning angående om varför de andra deltar, och en vanlig detalj här verkar ha varit att en grupp tror att alla vill skapa en trivsam gemenskap, medan andra delen vill bevisa något för omvärlden. Detta menar författaren att man undviker genom att tidigt ha en vision som alla är med på och helst skriver under. Jag undrar om det behövs, men jag tror det är bra att folk vet vart de står dock, sen kanske alla kan ha lite olika personliga mål med varför de vill delta?
  • Inte överens om mark. De projekt som författaren har följt har väldigt sällan hamnat på den mark de önskat sig, utan fått byta plats (oftast på grund av kostnaden). Många har då hoppat av projekten, i vissa fall har nya människor tillkommit och de har kunnat gå vidare ändå.
  • Missat att ha en organisation/företag som grund. Till sin natur är många av de som vill skapa liknande saker något av hippies, och med en viss avsmak gentemot företagsamhet. Här har många fallit då de inte blivit seriöst mottagna och inte kunnat få nödvändiga lån för att köpa mark. Här ligger vi bra till i, nästan det första vi gjorde var att starta en stiftelse.

Författaren (Diana Leafe Christian) är väldigt mycket för att man ska skriva ned normer och regler och vad man avser med det man skapar, och gärna att man lägger flera år på det och vilket också många lyckade projekt faktiskt har gjort.

Helhetsmässigt måste jag säga att boken är riktigt bra, och läsvärd för alla som vill delta i vårt projekt på något sätt. Den berättar om vilka utmaningar som kan stå framför oss och är väldigt lärorik på många sätt – samtidigt är den skriven med USA som utgångspunkt så det råder en viss skillnad. Den är skriven 2003 så det är heller ingen färskvara, men framförallt att man har med sig en rejäl nypa salt när man läser den.

Vi har nu tre tillfällen kvar på studiecirkeln, och förutom kunskapen från boken så har vi lärt känna ett nytt gäng människor som vill samma sak.

Vi besöker Livsuniversitet

LIVSUNIVERSITET

Detta inlägg har jag (Mikael) tänkt skriva ett tag, nu var det dags. Livsuniversitet är en organisation (Stiftelse) som huserar på Väddö ovan Norrtälje c:a en och en halvtimmas färd från Stockholm. De har en snarlik vision som vi och de har funnits ett bra tag nu och har faktiskt en del aktiviteter och kanske framförallt andningsterapi som drivs av Lena- Kristina Tuulse som också är kvinnan som tagit andningsterapi till Sverige.

Vi besökte dem för första gången redan 2016 men den gången förstod vi inte vilken mark som de ägde, vi fick då uppfattningen att det var väldigt mycket mindre. Vi tog upp tråden igen under hösten 2018 då vi fick veta att de faktiskt har tillgång till minst 24 hektar, och senast vi besökte dem var i november 2018. Vi kommer nog besöka dem ytterligare någon gång, oavsett om vi gör något tillsammans eller inte.

Vi lär känna Livsuniversitet, en organisation med likartad vision

Vi har varit och besökt och träffat Livsuniversitetet i fyra omgångar, varav ena tillfället var en helg då vi stannade på andningsterapi och hade lite workshop med några från styrelsen. Avsikten var från början att se om vi kan skapa ett eventuellt samarbete då Livsuniversitet inte har den aktivitet de skulle önska, visst att de har några event per år och driver på sommaren lite Bed & Breakfast – men de vill mycket mer, skapa ett community fullt av liv och rörelse och visa hur man kan leva i bättre förhållanden – ja ungefär som vi.

Kan vi våra organisationer hjälpa varandra?

  • Deras stiftelse äger 24 hektar vilket i sig är gott nog, Ålandshav ligger på gångavstånd och har vacker utsikt. Enligt uppgift ska marken vara ren från gifter, d v s aldrig besprutat. Det finns saker som talar för, det är vi överens om.
  • Det som talar emot är att det ligger fem hus insprängda på stiftelsen ägor, det är några fritidshus där det bor människor på sommaren och ett av dem är bebott året om ifall jag minns rätt. Det finns dock skog där mark eventuell skulle kunna nyttjas som är helt fri byggnader.
  • Mycket är redan byggt, det finns ett fint kök, sovplatser för upp till 30 personer, en underbar lada med tillstånd för event på upp mot 200 personer. En mindre sal lämpad för mindre möten eller aktiviteter. Det kan också vara en nackdel beroende på hur man ser det såklart.
  • Avståndet till platsen är också något längre än vi tänkt.

Det finns jättemycket att skriva angående Livsuniversitet, och du kan läsa mer om dem här på Livsuniversitets webbplats.

Hur ett eventuellt samarbete skulle se ut är inte ännu ens på tankestadiet ännu, skulle det visa sig att vi vill gå vidare så är det något vi får börja brainstorma på då.

Bilder från Livsuniversitet på Väddö, Norrtälje

Vi håller dörren öppen och ser vart vågorna tar oss, nedan bilder från platsen. De är tagna vid olika tillfällen och vissa av dem av Linus Melman (Melman.se). Stranden ingår inte i Livsuniversitets ägor men kvinnan bakom deras organisation har en andel i den, det är en samfällighet.

Vi besöker Auroville

Vi är på jakt efter kunskap i hur vi kan skapa ett samhälle utan folksjukdomar, utan stress för att få ihop vardagen och där dagarna präglas av välbefinnande och skapandelust, en samlevnadsmodell där vi tar hand om jord och hav, och inte förgiftar luften. Där resurserna återanvänds och vi som individer utvecklas.

Inspired by Auroville

I början på november gav vi oss ut på en första resa för att hitta det vad vi anser är det framtida och mest anpassade levernet för människa och planet.

Vi gav oss iväg för att se hur samhället Auroville som beläget i Pondycherry, Indien fungerar.

Hur byggdes Auroville

Den 28e februari 1968 samlades 5000 personer runt om från världens olika nationer tillsammans med Indiens alla stater för att bygga det som idag är Auroville och som är i ständig utveckling. Här finns plats för 50 000 från världens alla hörn, det som sammankopplar alla dessa människor är att de alla har ett gemensamt mål, att förena mänskligheten.

Auroville är idag en by med egen valuta som är helt oberoende av dagens banksystem, eget styrelseskick och en egen liten befolkning. Här används byteshandel men till största del självförsörjning. De har under åren utvecklat ett antal ”företag” som är både effektiva och goda för omgivningen. Det handlar om allt ifrån restauranger som serverar lokalproducerad mat i alla möjliga stilar som utomstående kan komma och besöka och prova. Det finns en spa-anläggning som även utvecklat varumärket ”MAROMA” som numera är känt i hela Indien. I Auroville produceras choklad, ekologisk såklart. Man återvinner gamla förpackningar och skapar nya funktionella saker av dem, som tallrikar och skålar gjorda av tidningspapper. Det finns ett flertal kollektioner som kommer från olika designers. Honung. Nötter. Delikatesser. Smycken. Kaffe. Det mesta som produceras finns också tillgängligt att köpa för utomstående på en centralt placerad shop i visitors center.

Auroville välkomnar besökare utifrån och lever också till stor del på inkomster från besökare som vill komma och ta det lugnt, lära sig av de workshops som hålls eller bara ta en semester på platsen.

Här finns flera försöksprojekt inom olika områden, så som fönyelsebar energi i form av experiment med sol och vindkraft och det är även utifrån dessa projekt som byn får sin energi från.

Rättar till människans misstag

Sadhana forest är ett sidoprojekt som ingår i Auroville. Det handlar om reforestation – återplantering av den förstörda urskog som en gång fanns på denna plats. Det som en gång var grönskande djungel men hög artrikedom blev utplånad av britterna. Några familjer tog sin an projektet att börja återplantering av skog av en massiv landareal. Det var öken när britterna var klara, men är nu tack vare projektet återigen en skog som andas. Det här fantastiska projektet visar också på vad man vill och stärker den hållbarhetsanda som Auroville står för. Sadhana forest tar emot volontärer i tusental och systemet de använder för att återplantera skog har gjorts till ett koncept och används numera på flera håll i världen, ett bevis på att Auroville verkligen skapar hopp för mänskligheten.

Livet i Auroville

Den lilla staden är så mycket mer än bara en en liten stad utanför det vanliga samhället- aktiviteter som yoga, meditation, kurser i flera områden, skolor, förskolor, konferenser, seminarier. Här kan man lära sig klättra i träd, man kan träna aikido. Alla aktiviteter hålls av de som bor i byn och deltagarna kan vara allt från grannens barn till utomstående som är på besök.

Auroville är också ett dygdens samhälle, på gott och ont. De fördömer t ex inte alkohol, men nästan. Det finns ingen öl ön mindre kall att tillgå på hela området. Det är tidiga vanor och de flesta är uppe innan tuppen och njuter av soluppgången och för en mer nattlig varelse kan hela den lilla staden kännas som heldöd redan någon timma efter solnedgång.

Här styrs inget av religion eller härkomst och allt som växer och frodas här tillhör alla de personer med den gemensamma strävan att nå ett friare och friskare leverne.

Blueheart möte i januari

Den 21 januari har vi ett möte i Stockholm där vi diskuterar hur vi ska skapa denna festival som aldrig ska ta slut och du är välkommen,  mer på eventet på Facebook här. >>

Lär dig mer om Auroville här. >>

Idé

Jag har med jämna mellanrum de senaste åren funderat kring om det finns ett roligare sätt att leva och samverka tillsammans. Ett annat sätt att få ekorrhjulet att snurra mer effektivt och samtidigt öka individernas välbefinnande.

Blueheart Center ska bli en permakultur baserad på kreativitet, konst och musik.

Kunskaper från dagens moderna samhälle i harmoni med urgamla lärdomar.

Internt mellan deltagarna på Blueheart Center, ska inga pengar vara nödvändiga. Allt ska stå till deltagarnas förfogande.

 

Syfte

Blueheart Project är en stiftelse som ska grunda Blueheart Center, ett kreativt centrum där boende är gratis, att leva är fritt och det bjuds på mat. En Utopi?

Vi ska ta reda på det! Blueheart Project skall genom Blueheart Center verka för att hitta ett nytt sätt för människor att samverka och leva tillsammans på ett miljömässigt hållbart sätt och sträva efter att få grupper av människor att vara mer effektiva i både arbetsliv och fritid och samtidigt höja livskvaliteten och välbefinnandet i gruppen.

  • Bo gratis
  • Inga kostnader
  • Fri mat

Skapa och var kreativ, utvecklas, delta, sprid glädje

 Vi tror att

  • Individers vilja att skapa och vara kreativ påverkas av omgivning och sinnestillstånd.
  • Vårt välmående påverkas positivt av att verka tillsammans i medelstora grupper.
  • Effektiviteten för vissa individer ökar om de fritt får välja sysselsättning och arbetstider.