Dans, Trams & Acceptans

Manifestation för fri dans

Dans, Trams & Acceptans är en manifestation för fri kulturyttring och mot det byråkratiska förmynderi som danstillståndet innebär. Den ideella föreningen ”Dans, Trams & Acceptans” har bildats av en samling dansälskare som har fått nog! Vi tror att ett avskaffande av danstillstånd kommer bidra till en levande svensk kulturscen som vi alla kan vara stolta över.

Några eldsjälar i Stockholm startade denna kärleksmanifestation. Målet är att det ska bli tillåtet att dansa och arrangera spontana mindre och enklare fester i Sverige. Att en vacker sommarkväll kunna samla ihop ett gäng kompisar och bekanta och ha med sig instrument, skivspelare, högtalare och liknande och kunna dansa och ha skoj utan att behöva ett officiellt tillstånd för det.

Dans, Trams & Acceptans äger rum i Stockholm, den 22 september kl 12:00, med start från Humlegården där vi tar oss till Tantolunden under dans och glad musik. Det enda du behäöver ta mede dig är en rejäl portion kärlek! Tåget och paraden mot Tantolunden startar kl 13:00.

Vår vision är en parad som ska manifestera den fredligt kärleksfulla anda som genomsyrar vår danskultur. Tillsammans med er hoppas vi kunna visa hur fri dansdynamik kan se ut,men också att göra anspråk på att vi som deltagare borde styra uppkomsten av klubbar och dansgolv, inte byråkratin.

Vill du bidra ekonomiskt?

Om du vill hjälpa till ekonomiskt kan du sätta in valfritt belopp på Jessica Larssons konto i SEB 5385-30 502 39 eller på Anders Varveus konto i Danske Bank 1299-0128611 senast den 15:e september. Målet är att samla in 30 000 kronor för att få paraden att rulla. Det senaste jag såg var att de var uppe i c:a 20 000 kr så det fattas fortfarande litegrann, så skicka in en hundring eller något till dem om du kan – det gjorde jag!

Information från arrangörerna

Bakom arrangemanget står ett gäng eldsjälar.

Vi tågar genom Stockholm från Humlegården, via Kungsträdgården, Skeppsbron och vidare mot Tantolunden.~I paraden medverkar:
||Mosquito
||Anti-Hibernation Project
||Pangea Cult
||Parklife
||Weekend Heroes/||Socially Hazardous
||UBV
||Art of Sound
||Söndagsklubben
||Analogue
||Karbon
||Gula Villan/Dans Dakar
||Lunch Beat
||Studio 55
||Tillsammans/BKS Underground
||We Manage With Love (Malmö)Det är med stolthet vi bjuder upp er alla att dansa, traska, hoppa jämfota, springa, studsa eller kullerbytta fram i vår kortege! Snöra danspjucken, på med fjäderhatten, fluffa tyllkjolen, putsa superhjältedräkten och ta med ditt gladaste humör. Kom som du vill!Slå klackarna i taket med oss denna lördag, för att säga nej till danstillstånd och översitteri – ja till mångfald, glädje, dans och kärlek! Tillsammans ska vi riva dårskapets murar för att bevisa en gång för alla att dans inte är skadligt, exkluderande eller farligt.
ALLA är välkomna!

Blåa hjärtan från BOOM Festival 2012

BOOM Festival 2012

BOOM Festival hålls i Portugal vartannat år, detta år inföll det mellan den 27 juli och den 4 augusti, därefter hålls efterfesten – Afterboom (Utopia) från 4 augusti till 7 augusti.

Lite bilder från området

På dagen är området där BOOM Festival hålls mest öken och enstaka träd och buskar. Ett kargt landskap med en underbar sjö alldeles intill festivalen ett stenkast från mainstage som man kan bada i. På natten förvandlas ALLT. Det enorma arbete som lagts på ljusdekorationer gör att hela området glänser med färger och underbara mönster. Omöjligt att beskriva på ett rättfärdigt sätt.

Området där Utopia efterfesten hölls var helt annorlunda. Ett mysigt grönområde med en flod som rinner igenom. Se bilder nedan genom att klicka på dem.

Blåa hjärtan från BOOM

Det blev en hel del blåa hjärtan målade, omkring 15 kajalpennor hade jag med mig. Alla tog slut. Jag tog bilder på några av dem. Klicka på bilderna för att förstora upp dem.

Har du bilder med blåa hjärtan från BOOM 2012? Skicka dem gärna till mig så kan jag lägga upp dem här. Bara att ladda upp på Facebook-sidan ”Kärlek” här.

Buss till Utopia Afterboom 2012

Mot efterfesten…

Den 4 juli börjar efterfesten ett par timmars färd från platsen där BOOM var. Det var så varmt att bussen fick stanna flera gånger utmed vägen för att kyla ner motorn. Stundtals fick bussen köra utan AC och ventilation på för att inte koka motorn. Efter ett par timmars resa ringde chauffören brandkåren, som fick kyla ner motorn ordentligt. Därefter kunde vi åka hela resterande sträcka till Utopia utan att stanna.
IMG_2063

IMG_2059 IMG_2062

 

Rosamannen

En vandrande legend?

Han dyker upp lite överallt, senast jag såg honom var i Indien på en fest i Goa. Förra året var han i Ungern på OZORA Festival. Kul grejj som skänker många skratt och leenden!
The pink man

Andra sköna människor

Och några bilder på andra fina människor som åtminstone vid fototillfället saknade målat hjärta.

Gatukritning 2012

Sprida kärlek på gatan

Med simpla gatukritor i olika färger så kan man göra fina teckningar och motiv på asfalt, cement och annan mark. Ungefär som tavelkritor är de, och samma typ som används av barnen för att måla hopp-hagar.

Vi använde dem till att stilla vår kreativa lusta och sprida lite kärlek.

Idén kom ursprungligen från ett event på Sergels Torg i Stockholm förrförra vintern där vi skulle måla kärleksfulla motiv på hela plattan.

Såhär såg det ut då

Klicka på bilderna för att förstora dem.

I brist på gemensam sysselsättning kom jag att tänka på idén i söndags tillsammans med några vänner när vi brainstormade vad vi skulle hitta på. Vi åkte till en leksaksaffär och handlade lite kritor och vidare till en gångväg nära Högdalen och började måla, vår tanke med valet av plats var att det skulle pågå en fest längre ner, och när folk rör sig hemåt så passerar de våra målningar och får ett leende. Nu visade det sig att festen inte längre höll på, men vi målade ändå.

Gatukritning intill Högdalstoppen

Några dagar senare på väg hem från en badplats kritar vi utanför två vänner och dagen efter hos två andra.

Gatukritning för att göra andra glada

Och mer lär det bli, för det var riktigt roligt! Gatukritorna finns att köpa på de flesta leksaksaffärer för några tior, på Biltema finns det en stor ask med sisådär 20 kritor för 39 kr.

 

Treudden

 

Symbolism: Går du ofta på events eller festivaler med psytrance som inriktning, eller är på annat sätt insatt i musikgenren och vad den står för har du kanske uppmärksammat att treudden ofta förekommer i dessa sammanhang. Det kan vara på logotyper, flyers, skivomslag, etc… Naturligtvis förekommer ett stort antal andra symboler varav några väldigt vanliga är Om-symbolen och Svastikan (som i detta sammanhang verkligen inte har något med antisemitism att göra). Jag förstår Om- och Svastikans koppling, men treudden lämnar en hel del frågor efter sig.

Treuddens ursprung

Treudden förekommer sedan urminnes tider i olika religioner världens över. Ibland symboliserar den något gott, och ibland något ont. Det är lika vanligt att diverse ”mörka sekter” anammar vapenbilden som symbol och den förekommer även rikligt bland ”mörkrets dyrkare”. Till viss del är det intetsägande då en gruppering kan ta till sig vilken symbol som helst utan vidare eftertanke. Olika kunskapscentran som universitet har ofta vapnet som symbol, likaså försvarsmakter och dess vattenburna styrkor. Men även frihetsrörelser.

Dessa urgamla gudar har treudden som vapen.

Poseidon

Poseidon
Treudden var i den grekiska mytologin Poseidons vapen. Han var havets gud och tillbads av sjömän för god fiskelycka, bra fångst och lugna vatten.

Neptunus

Neptunus
Den romerska motsvarigheten till Poseidon.

Ägir

Ägir
Från den fornnordiska mytologin. En jätte som härskar över havet.

Shiva

Shiva
I Hinduismen återfinns Shiva med treudden som främsta kännetecken. Shiva återfinns i till hinduismen ”närliggande” religioner och allt tyder på att han har anor betydligt längre tillbaka än det första skriftliga språket var påtänkt (Sanskrit). På sanskrit betyder ordet Shiva lovande, vänlig och nådig. Shiva är både fruktbarhetens gud och förgörare. Shiva är den som förgör liv men också dess återställare; den fruktansvärde och ändå mildheten själv. Han är källan till både gott och ont. Han använder treudden för att förgöra demoniska fiender.

Taoism

I taoismen representerar treudden the Taoist Trinity, the Three Pure Ones. Treudden symboliserar den högsta guden.

Varför används treudden som symbol för rave?

Mina slutsatser…
Att symbolen treudden förekommer i psytrance-sammanhang har med allra största sannolikhet med Shiva att göra. Psytrance har sina rötter i Indien och Goa tillsammans med annan elektronisk musik.

Treudden symboliserar striden mellan den ädla och rena viljan mot det gammalmodiga och föråldrade. Ungefär som att man under en dans-session (eller meditation) renar sig själv från sina plågoandar (ångest, oro) och upplever harmoni när man befriat sig. Treudden står alltså för lärdom och nytänkande för befrielse i syfte att uppnå harmoni.

Det blir liksom naturligt att anamma en symbol från närheten, och här symboliserar treudden striden mellan den ädla och rena viljan mot gammalmodiga och föråldrade. Ungefär som att man under en dans-session (eller meditation) renar sig själv från sina plågoandar (ångest, oro) och upplever harmoni när man befriat sig. Treudden står alltså för lärdom och nytänkande för befrielse i syfte att uppnå harmoni.

Treudden förekommer även för…

  • Den ryska anti-Sovjet revolutionära rörelsen
  • Amerikanska marinkåren
  • Washington and Lee University
  • University of Missouri–St. Louis
  • Arizona State University
  • Sea Shepherd Conservation Society
  • Maserati’s logotype
  • Svenska kustjägarna

Treudden som redskap

Treudden som vapen är egentligen ett fiskeredskap, den används för att fånga fisk för hand och har tre uddar för att fisken inte ska slingra sig ur och vara enkel att lyfta upp i båten.

 

 

Park Life 2012

Riktigt bra klipp PARK LIFE 2012 - #1 - Långholmen [HD]

Stockholm Techno City

I lördags den 5 maj hölls Park Life 2012 Stockholm Techno City vid Amfiteatern på Långholmen och det var verkligen en underbar upplevelse. Glada dansande människor, grym musik och ibland fick vi till och med lite solsken! Stundvis blåste det kallt, och många hade kommit med för lite kläder för att tåla de kalla vindarna så det blev ganska rejäl ”omsättning på folk”, de som frös och gick hem byttes ut mot nya människor som hade varmare kläder eller som ännu inte insett att det faktiskt är kallt. 🙂

Men kylan till trots så var alla glada och det rådde en underbar stämning med leende människor överallt. Festivalstämning!

Nästa fest är den 9 juni, missa den inte.

Blåa hjärtan från festen

Förutom de foton jag tagit med mobilen så är de fotade av
  • Lasak
  • Annika
  • Jaqueline

Har du bilder med blåa hjärtan så skicka dem gärna till mig så lägger jag mer än gärna upp dem!

Klipp från Park Life 2012

DJs och medverkande

  • Street Lipz -( Kiddaz.FM,Repressure Rec)
  • The Harasser (SubCULT)
  • Vincent Rydell (420)
  • Stefan Donfather (CM)
  • Gustav Franck (CM)
  • Metal Wonderboy (SubCULT)
  • Andreas Andersson (420)
  • Vildmarken(WHS)
  • Taktfast (K:lender)

Arrangörer

De som arrangerar Park Life 2012

  • Subway Culture
  • Club Minimal
  • 420 Group
Ses den 9 juni, och glöm inte att hjälpa till att hålla rent efter dig så att dessa underbara fester får fortsätta.

Story: Indien part II

 

Idag fyller jag år, jag tror jag blir 38 år? Hittills har jag firat den genom att vara iväg helt själv i Goa och åka dit näsan pekar. Roliga saker brukar hända när jag drar iväg själv, dagens bästa händelse är nog mötet med elefantmännen.

Elefantmännen i Goa

Kring på gatorna utmed kuststäderna i Goa drar ett orangeklätt folk med tama elefanter. De ropar in turister, hjälper till att fotografera och sen ber de om en donation. Jag mötte dessa under de första dagarna här, och gav dem 50 Rupies (c:a 8 kr) men fick sen lära mig att man ska låta bli att ge dem då de inte behandlar elefanterna på ett bra sätt utan nästintill misshandlar dem. Beteendet mannen hade som bad om donationen var också suspekt – när jag gav 50 Rupies sa han: ”Oooh, these are big people please… look at what other gave…” och så bläddrade han bland de uppskriva donationerna på det tiodubbla som andra givit. I syfte att få mig att skämmas och ge mer såklart. Jag lärde mig en läxa!

Idag på min födelsedag fick jag förmånen att träffa dem igen! De kände inte igen mig så jag frågade direkt när den ena mannen ropade på mig.

Orangeklädda elefantmän i Anjuna, Goa.

– ”Do you want money?” och så log jag.

Mannen och hans ”kollegor” svarade med:

– ”No.. no my friend, no money. Just look at elefant.. take a picture”.

– ”Ah no money?” undrade jag och försökte se besviken ut. ”I just wanted to stop and give you big people a donation, you don’t want?”

De tittade förbryllat på varandra och blev tysta. Jag åkte iväg, men efter 5 minuter insåg jag att jag kunde ha roligt med elefantmännen. Jag åkte tillbaka!

Elefantman med blått hjärta på kinden

Jag stannade till intill dem och de såg glada ut vid min återkomst. Jag tog upp min mobil och fotade dem. Mannen som tidigare absolut inte velat ha pengar tog fram sitt donations block och bad om en gåva. Jag försökte se förstummad ut och sa:

– ”But, you said you don’t want money? And now you big people are asking for a donation?”

Han kontrade med att det behövde inte vara pengar, utan bara en gåva till deras heder. Jag log, och tog fram mina pennor och sa att han ska få något riktigt vackert. Han ryggade tillbaka en aning när jag sträckte mig mot hans ansikte med den blåa sminkpennan, men han kunde inte med att neka.

In memory of Peter Danielsson

Jag fick i söndags ett samtal från en vän som med släpande röst delgav mig att Peter Danielsson hittats död i sin säng. Jag blev väckt av samtalet och sömndrucken fattade jag inte riktigt… På morgonen när jag vaknade förstod jag, och det var en känsla av förlust av en god person, en påminnelse av man är dödlig och mållöshet av att inte veta vad att säga.

Peter Danielsson var oerhört aktiv på techno tillställningar och hann uppleva en hel del festivaler och också vän till väldigt många bland denna alternativa kultur.

Peter Danielsson

Senaste foto av Peter Danielsson, från festivalen Universo Paralelo, Brazil.

Foto: Camilla Albano

Jag försöker hitta något positivt i det mesta – men här kändes det omöjligt. Jag kan iallafall säga att Peter hann med att göra mycket roligt under sitt alltför korta liv, han spred mycket glädje och var en mycket god vän till många. Vi kanske kan ta tillvara på de unika och goda gärningar han gjorde? Lära oss något av hans sätt att vara och sprida vidare på hans glädje?

Story: Indien part I

Efter tre veckor i Indien har vi hunnit med att…

Lite snabbt se Bombay och tagit oss till Goa med tåg i indisk andra klass vagn, en resa på 10 timmar som jag trodde kunde bli aningen besvärlig med 11 månader gamla Neelam, men det funkade bra. Lite varmt och trångt men vi vill ju ”smaka” på hur de vanliga indierna har det också!

Vi kom fram till Calangute i Indien dagen innan jul. Kändes som Mallorca till en början, fullt med turister och lika smockfullt med aningen påflugna säljare av allt möjligt som inledde med ”Hello my friend I have special price for you…”. Det mattades av lite granna efter nyår och vi fick tag i ett hus mellan byarna Calangute och Candolim.

Sunburn Festival

Mellan jul och nyår hölls en stor festival i elektronisk musik i Candolim med artister som Skazi, Infected Mushroom, Axwell, Liquid Soul och många fler. Detta var i särklass den sämsta festival jag någonsin varit på, inte för att musiken var dålig – tvärtom. Men arrangemanget i sig var på tok för hypat, kontrollerat och trångt. Rigorösa kontroller (kroppsvisitation) varje gång man gick in, det var förbjudet att köpa sig en öl eller annan alkohol innan kl 18:00 och festivalområdet stängde kl 22:00. Skräp rent ut sagt, jag var där ett par timmar totalt.

Andra fester jag hunnit med hittills

Jag har hittills förutom Sunburn Festival hunnit gå på tre technofester. Dessa har till skillnad från Sunburn varit riktigt bra, inte riktigt lika stora DJ’s som på Sunburn men med mysigt folk och en avslappnad attityd. När festerna slutat på morgonkvisten har vi fortsatt med lite avslappnande softande på stranden.

Paradise Beach

Vi åkte på utflykt till en provins utanför Goa, en timmas färd med vänsterstyrd bil på indiska vägar – med indiska ”medtrafikanter” var det ganska spännande bara det. Paradise Beach är en ö, så den sista biten åker man färja. Här fanns endast bungalows och ett enkelt matställe. Och några enstaka indiska fruktsäljare som hittat dit. Ja, och sen massor av mysigt folk som gillar psytrance. Detta måste varit den underbaraste strand jag någonsin sett. Jag kommer absolut åka dit ingen!

Arambol

I Arambol hör man psytrance ur mängder av barer, klädbutiker och restauranger. Några spelar indisk chillout eller psyrock. Arambol är enkelt, här är allt billigare, turisterna som är här är här för musiken. Det är hit man vill om man gillar psykedelisk musik! Det enda aningen negativa jag möjligen kan komma på med Arambol är att maten inte håller speciellt hög kvalitet – de flesta som öppnat restaurang här är ”övervintrande hippies” och de kör sina restaurangen mer för att kunna ha ett leverne här, inte för att de brinner för att laga god mat direkt. 🙂

Så blått i Arambol

När jag vandrade utmed stranden, och tittar mot restaurangerna och barerna förundras jag över deras namn. Det är så blått, ställe efter ställe har BLUE i sitt namn. Jag passerade: Blue Labyrinth, Blue Diamond, Blue Pyramid, Blue Ocean View, Blue Palace, Blue Pin och många många fler. Jag älskar blått – men ge mig ett svar på hur det kommer sig att de verkar gilla blått så mycket här!

Nu till stranden, och idag fest – på Blue Diamond!

Ny Technofestival i Sverige – Burning Land Festival

Burning Land Festival med Quatrohelixmaskinen

En E.D.M. och alternativ kulturfestival i stil med O.Z.O.R.A. eller Boom i Sverige? Kan bli möjligt.

Quatrohelixmaskinen är ett projekt som påbörjades redan 2004 norr om Västerås och är tänkt som ett centrum för alternativ kultur. Det största i europa är arrangörernas mål.

Projekt status

Bygget i sig blev i torsdags godkänt av byggnadsnämnden, vilket innebär att projektet är väldigt nära att bli verklighet – inte bara några kreativa själars vision.

Inomhusområdet är på hela 1 100 kvm och 9 meter högt i tak där ett dansgolv kommer finnas, utomhus finns ännu större ytor och här kommer minst ett dansgolv finnas. Utöver en galen dansfest kommer arrangörerna även att fokusera på att lyfta fram alternativ kultur. Projektet kommer att vara icke vinstgivande och allt överskott återinvesteras. Arrangörerna vill involvera fler som är intresserade av kulturen att bli delaktiga i festivalen. Kan du tillföra något? Maila arrangörerna på burningland@teatermaskinen.com

14 – 16 juni kommer festivalen köras. Biljetter kommer att släppas i januari. Spännande!

Amiga 500 och namnet Luca

A piece of history. En gång skaffade jag min första dator… det har de flesta gjort men för mig gick det till såhär.

Som liten fascinerades jag av teknologi. Som många andra barn på den tiden spelade jag Nintendo 8 bitars och Zelda, Ice Climber, Super Mario och andra spel. Detta var det första datorliknande jag hade. Jag fick den av min mor efter mycket tjat! Jag hann även med att ha Sega och den något udda konsollen Intellivision innan jag skaffade min första dator.

Amiga 500 by Commodore

Jag hade tjatat länge på att jag ville ha en dator istället för en vanlig spel-konsoll. Redan då VIC-20 kom fick mina föräldrar höra det ofta, men jag fick ingen förräns C-64’an började tappa och Amiga 500 lanserats. Det måste varit när jag gick på mellanstadiet.

Jag spelade i början, jag vill minnas att hela första året var det roligt. Vem minns inte Monkey Island t ex? Efter ett tag började jag lära mig hur datorn funkade med operativ-system och jag blev intresserad av program som Noise/Pro Tracker för musik, Koala Paint för att rita pixlade bilder och jag försökte mig på enkel assembler programmering som kom en liten bit längre än ”Hello World”, men bara en liten.

På den tiden var det definitivt inte så att man hämtade program genom att koppla upp sig till internet, internet fanns praktiskt taget inte. Ville man få nya program eller spel var det att köpa eller byta med andra brevledes, byteshandeln med post hade till och med ett begrepp – Swapping. På daglig rutin skickade vi runt nya spel och demos. I tidningen DMZ som då var populär hittade man ”kontaktannonser” för swapping, även om de med nycrackade program sällan skyltade om det där, men det var en väg in i demo-scenen.

Demoscenen

”Demos” var något man gjorde för att visa hur bra man var, det kunde vara alltifrån roterande kuber i vektorformat tillsammans med musik eller snyggt tecknade bilder tillsammans med effekter. Det fanns tävlingar för detta. För att göra snygga demos behövdes det oftast flera personer. Någon med talang för programmering, någon grafiker, och någon musiker. Vi snackar här ”småbarn” som på 80- och 90-talet tillsammans gjorde underverk med sina datorer. Jag minns än idag flera duktiga grupper, och för att nämna några så Phenomena, Aurora, Fairlight (finns än idag), Razor 1911 (finns också än idag).

Demon ”Enigma” av Phenomena

Det kanske inte ser så mycket ut idag, men på den tiden i våra datorer hade vi 512KB minne (Ja du läste rätt), hade man ens hårddisk var man lyckligt lottad. Demon nedan var i storleksordningen EN TUSENDEL av så stor en vanlig DVD film är idag, och det var just den detaljen som gjorde det svårt att skapa sådant här. Glöm C++ och andra ”enkla programmeringsspråk”, här satt man i assembler som högst, och ofta rakt av i maskinkod för att få till det!

Jag ville också skapa och började bli aktiv deltagare på de möten vi datornördar hade innan tonåren. Jag kände att min talang på den tiden var grafik – vafan jag hade ju 5:a i bild! :)http://www.bluehearts.se/wp-admin/post.php?post=1099&action=edit&message=6

BBS eller Bulletin Board System

Jag gillade idén att kommunicera med datorer och kom över ett 2 400 Bauds modem tidigt, för långsamt att ladda ner saker med, men tillräckligt att ringa BBS’er och kommunicera med likasinnade. Jag öppnade även egen BBS senare, Seth’s Revenge och Comatique, men mer om detta en annan dag.

Alla som var aktiva i demoscenen hade ett alias, man använde helt enkelt inte sitt egna namn. Det är härifrån namnet Luca följt med, jag fortsatte egentligen att använda det på MSN i början av sekelskiftet för att mina gamla vänner från Amiga tiden skulle känna igen mig, sen har det följt med.

Mera kuriosa om Amiga 500 och demoscenen

Pouet.net – gammal community med mycket smått och gott