Hur går det – januari 2015

En liten status update, för alla som vill veta hur det går.

Jag vågar nästan säga att jag lyckats donera in 100 000kr (officiellt 75 000kr), jag vill bara komma lite längre in i januari innan jag vågar säga att jag klarade det målet, i vilket fall så hamnar jag på minst 90 000kr. Försöker spara så mycket jag kan, utan att springa in i väggen.

Registreringen av stiftelsen börjar sin andra vända och jag hoppas ha allt klart under nästa vecka så att det når stiftelseregistret innan månadsslutet. Det är när stiftelsen blivit registrerad och vi får ett organisationsnummer som lite av det roliga börjar så att säga.

Jag kan lätt säga att det jag just nu mest ser fram emot är att få börja åka runt på festivalerna i sommar, måla hjärtan på folk och berätta om projektet.

Jag tänker många gånger på om jag kommer att nå målet tills 2016, det är jag själv aningen tveksam till. Tills stor del beror det på hur väl det går med att övertyga organisationer att stötta projektet. Men ju mer jag tänker på det, desto säkrare blir jag på att det allra viktigaste har jag redan lyckats med, och det är beslutet att jag ska genomföra projektet.

Om det blir 2016 eller om det behövs ytterligare tid är ju bara en tidsfråga.

 

Hjälpa tiggarna

Hur tycker du att vi ska göra för att tiggarna som hänger utanför affärer och torg?

Jag tror inte man ska ge dem pengar, jag tror inte ens längre att man ska ge dem mat eller förnödenheter överhuvudtaget. Jag har gjort det någon gång men ska inte göra om det. Det är tvärtom att sätta dem i en beroende-situation. Det är denna ”fälla” de måste komma ur.

Jag fick för ett tag sedan läsa om ett fantastiskt sätt att hjälpa en av dem. En vän behövde flytt hjälp, och hade bett om hjälp genom att skriva en update på Facebook. Men ingen hjälp kom den vägen… han gick ner till butiken och frågade tiggaren om han ville arbeta… ”Work?”. Tiggaren hade skuttat upp och varit grym arbetskraft hela dagen. Perfekt! Jag har försökt tänka runt detta hur jag skulle kunna göra men inte kommit på något riktigt bra… än… tanken att ta hjälp av en tiggare för t ex barnpassning eller barnhämtning förkastade jag i en rädsla som jag egentligen kanske inte borde ha. Den något skruvade tanken att instruera dem att måla blåa hjärtan på folk och ge dem en krona för varje målat hjärta var nog heller inte så bra.

Bra lösningar?

Lite då och då har jag ställt frågan till både gamla och nya vänner för att höra om det finns ett bra sätt. Frågan, vad ska vi göra med tiggarna? Hur ska vi lösa problemet – om du nu tycker det är ett problem?

Jag har fått alla möjliga svar. Allt från linjen att de ska utvisas till att vi måste hjälpa dem. Jag har retat mig på att vissa tycker att det är ok med misären bara vi slipper se den, och där insåg jag hur fantastiskt det faktiskt är att tiggarna har hittat hit… äntligen får vi se hur det kan vara, hur illa man kan ha det och vilken möjlighet att vakna till och se verkligheten.

Jag har på frågan fått några riktigt bra svar, men ett av svaren jag fick var verkligen extraordinärt, svaret löd ungefär såhär:

”Vi måste hjälpa dem att hjälpa sig själva. Vi måste hitta något sätt att få dem att tillsammans i sin grupp göra något som ger dem ett levebröd.”

Vilket bra svar! Jag generaliserar lite, men min kunskap om ”folkgruppen” romer är att de har ett sätt att vara på som kan bli effektivt om de jobbar tillsammans i sin grupp. Jag tror alltså inte att det går att kors och tvärs kasta in romer på vanliga arbetsplatser, de skulle inte trivas och det skulle inte bli bra.

Helt klart är att under rätt omständigheter skulle de kunna vara produktiva.

cirque_du_soleil_istanbul_6_

Kan vi inspirera dem?

Undra om man borde samla ihop prylar som pennor, kritor, bollar, kortlekar, instrument, verktyg och liknande. Saker som används för att skapa och göra. Sedan dela ut detta till dem. Ge dem alla möjliga varierande saker men inte förnödenheter. Aldrig förnödenheter. Det tror jag på. Och framförallt tänka vidare på hur vi kan inspirera dem att göra något.

 

För att ta en tanke jag fick nu… om de som sitter utanför affären kunde lära sig att sticka eller virka? Jag menar, samtidigt som de tigger skulle de kunna virka en fin mössa. Alltid något? Alltid en början?

 

Vipassana meditation Ödeshög

I Ödeshög vid Vättern ges kurser i Vipassana meditation, vi gick en intensivkurs i 10 dagar. Att gå denna kurs är bland det mest lärorika jag någonsin gjort, lite som att en ny värld öppnar sig. Så bra att jag tycker att något liknande borde ingå i grundskolan. Samtidigt är det nog det mest tråkiga jag gjort. Vilken tristess.

Kursen på Vipassana centret i Ödeshög

Vi gjorde utmaningen lite svårare och cyklade hela vägen till Ödeshög från Stockholm, 27 mil. Det tog oss tre dagar och bara det var en utmaning i sig.

Hardcore meditation?

Kursen är ganska hardcore, man går upp kl 04:00 med en gong-gong, börjar meditera kl 04:30 och kör på för att vid 06:30 få frukost. Efter lite vila är det dags igen, vid 11:00 serveras lunch – och det är sista målet mat du får den dagen.

Du ingår ädel tystnad, får under dessa 10 dagar varken kommunicera i tal, skrift eller med tecken. Du förbinder dig att stanna hela tiden ut och lämnar in allt som har med teknin att göra, d v s laptops, telefoner, mp3-spelare. Du får inte ha med dig något att läsa, och ännu mindre något att skriva med. Inget som överhuvudtaget kan distrahera din koncentration på meditationen – och jag förstår varför och är 100% med på att det ska vara så. Tristessen är så enorm att det är bra att man är tvungen att fokusera på meditationen. Vilken lycka det är när man är klar. Delvis för min del för att jag klarat kursen men mest för allt fantastiskt jag lärt mig.

Notera att jag kan minnas lite fel på vilka dagar vi börjar med de olika övningarna, men lite grovt såg det ut såhär.

Dag 0

Kvällen man kommer dit, kl 20:00 ingår du fem löften. Inte stjäla, inte döda något som lever, inte missbruka din sexualitet, inte ljuga och det svåraste – Nobel Silence (Ädel tystnad). Direkt därefter hålls den första föreläsning på en dryg timma, dessa föreläsningar hålls sedan varje dag och det är här vi får lära oss hur vi går vidare nästa dag i att lära oss tekniken.

Dag 1

04:00 går gong-gongen och 04:30 samlas alla i meditationssalen. Första dagen lär vi oss att vara medvetna om andningen, tankar flyger iväg hela tiden. Det är sjukt svårt att bestämma sig för att bara vara medveten om en sak, sakta men säkert blir jag bättre och framåt kvällen efter sådär 6 – 7 timmar så kan jag i sträck fokusera på enbart andningen i sådär 5 – 10 minuter utan avbrott.

Dag 2

Samma dagsrutiner. Framåt dagen vid en rast provar jag att gå balansgång på de träpålar som avskiljer gräsmatta från grusingång och upptäcker att jag helt plötsligt avsevärt förbättrat min balans, jag kan stå på ett ben mer eller mindre hur länge som helst och samtidigt sträcka upp andra benet vinkelrakt. Detta är min första glädje och det är här jag inser att det finns mer att lära.

Dag 3

Jag vill minnas att det är här vi börjar minska ner området vi ska känna andningen på,, till att enbart täcka området från övre läpp upp till näsborrarnas början.

Dag 4

Nästa steg i meditationsövningarna påbörjas, vi ska iakta allt vi känner i området strax ovanför läpparna till början av näsan. Ett triangelformat område. Allt som känns, som här kallas förnimmelser ska vi iakta. Inte reagera, utan bara vara medvetna om dem. Det handlar om allt från att det kliar till, till att gör ont, att man känner en vindpust. Alla förnimmelser. Jag upptäcker att jag har blivit mycket bättre på att känna, från att ha svårt att ens känna att de små vinddragen som beror området naturligt när man andas, känner jag nu små förnimmelser som krypningar under huden, små pulserande känslor och att det kliar till.

Dag 5

Samma ordning på dagen som föregående vill jag minnas. På kvällen introduceras meditationstekniken Vipassana och vi får lära oss hur man iaktar förnimmelser över hela kroppen – ”Part by part, piece by piece” © S.N. Goenka. Jag vill minnas att det även var dag 5 vi började med aditana-sittningar tre gånger om dagen, dessa sittningar i meditationssalen var speciella eftersom vi skulle sitta blicktstilla hela timman, vi fick visserligen inte under någon meditationssittning öppna ögonen, men under dessa var det strängeligen bestämt att vi skulle hålla ögon slutna hela tiden till den sista ”Bhavatu, Sabba… Mangelan” recitationen hade sjungits klart. Under dessa sittningar skulle vi heller inte röra oss minsta uns, oavsett hur ont det gjorde i knän eller rygg.

Dag 6

Vi börjar lära att att svepa uppmärksamheten över hela kroppen, och känna förnimmelser snabbare. Denna dag får jag en verklig kick för jag lär mig kontrollera smärtan i knäna under en aditana-sittning. Jag har tidigare hört och sett folk uthärda smärta oich påstå att de inte känner något. Har trott det var trams, att de gör det på ren vilja. Men efter instruktionerna och när jag provade mig själv kunde jag dela upp smärtan i knät (som man får i aditana sittningar självklart – eftersom man sitter så illa på trägolvet och inte får röra sig, vilket också är den stora poängen). Jag la min uppmärksamhet i knät, och kunde känna pulserande, strålande, värme – och smärta. Jag insåg helt plötsligt att varken pulserande, strålande eller värme egentligen är smärta, utan något man kan känna i samband med det. Efter den insikten gjorde det bara 25% så ont (i grova lag). Vilken lycka, vilken otrolig upptäckt för mig. Jag lyckades upprepade gånger med detta – sen om jag i vardagen verkligen lyckas hålla sinnesbalansen ttill att dissikera bort de delar av smärtan som jag inte behöver känna vet jag inte, men jag kan tekniken!

Dag 7

Vipassana meditationen fortsätter och jag är lycksalig av det jag lärde mig dagen innan. Trots allt har jag svårt att koncentrera mig på just övningarna denna dag, utan jag lägger, mycket tid på att analysera alla förnimmelser och tänker på hur man påverkas i vardagen. En stor insikt denna dag är att jag förstår hur färger och former påverkas oss i den djupaste nivån. Jag har t ex länge vetat om varför snabbmatskedjor som MC Donalds använt rött och gult i logotypes och kommunikation. Och Burger King, och Max… osv. MC Donalds (som jag aldrig sätter min fot på eftersom deras mat är helt bortom mina smaker och tycken) ändrar sedan ett tag tillbaka den röda bakgrund till en grönare, en nyans någonstans mellan ett salladsblad och en grön paprika. Jag har förundrats över denna förändring och tyckt att det från deras perspektiv varit tokigt eftersom just gult och rött i kombination får det att vattnas i munnen på folk – just effekten snabbmatskedjorna varit ute efter. Men här inser jag att den gröna nyansen numera mer har den effekten på en stor del av befolkningen – jag förstår. Det lustiga är, att efter kursen när jag går in på en affär ser jag för första gången Coca-Cola Life med samma gröna nyans, jag skrattar till. 🙂

Dag 8

Börjar se ljuset tunneln, snart få prata. Bli av med tristessen. Jag lär mig många mer saker under tiden jag kan behålla fokus på meditationen.

Dag 9

Sista egentligen meditationsdagen av Vipassana, nästa dag kl 11:10 bryts den Ädla tystnaden.

Dag 10

IMG_6965

Vilken underbar dag. Man pratar med alla man sett hela tiden. Vi lär oss en ny typ av meditation lite kvickt, som går ut på att sprida glädje.

Jag rekommenderar alla att gå denna underbara kurs. Den kostar precis så mycket du vill, efter kursen ger du en gåva eller betalar genom att signa upp dig för att hjälpa till – om du vill, om du är nöjd. Vill du inte så ger du inget, allt är gratis på kursen, boende, mat och utbildning.

En viss kritik. Det finns element i kursen som jag upplevde religiösa och lite åt hjärntvättshållet. Både under föreläsningarna och i inledningarna av sittningarna. Det påpekas hela tiden att Dhamma inte är religion, så många gånger att bara behovet av att upprepa det är som att avslöja sig. Men jag förstår det. Kursen är utformad i Indien – för indier och hinduer och andra troende så det måste passa in.

Idé

Jag har med jämna mellanrum de senaste åren funderat kring om det finns ett roligare sätt att leva och samverka tillsammans. Ett annat sätt att få ekorrhjulet att snurra mer effektivt och samtidigt öka individernas välbefinnande.

Blueheart Center ska bli en permakultur baserad på kreativitet, konst och musik.

Kunskaper från dagens moderna samhälle i harmoni med urgamla lärdomar.

Internt mellan deltagarna på Blueheart Center, ska inga pengar vara nödvändiga. Allt ska stå till deltagarnas förfogande.

 

Syfte

Blueheart Project är en stiftelse som ska grunda Blueheart Center, ett kreativt centrum där boende är gratis, att leva är fritt och det bjuds på mat. En Utopi?

Vi ska ta reda på det! Blueheart Project skall genom Blueheart Center verka för att hitta ett nytt sätt för människor att samverka och leva tillsammans på ett miljömässigt hållbart sätt och sträva efter att få grupper av människor att vara mer effektiva i både arbetsliv och fritid och samtidigt höja livskvaliteten och välbefinnandet i gruppen.

  • Bo gratis
  • Inga kostnader
  • Fri mat

Skapa och var kreativ, utvecklas, delta, sprid glädje

 Vi tror att

  • Individers vilja att skapa och vara kreativ påverkas av omgivning och sinnestillstånd.
  • Vårt välmående påverkas positivt av att verka tillsammans i medelstora grupper.
  • Effektiviteten för vissa individer ökar om de fritt får välja sysselsättning och arbetstider.

Nya tavlor

Jag är nu uppe i 11 tavlor Här kommer bilder på de fem senaste.

Jag har fortsatt målandet, från och till får jag inspiration. Jag har blivit helt klar med två tavlor sedan jag skrev om mina första verk.

Tavla 6 – Edens lustgård

Denna har jag hållit på riktigt länge med, gissar på att jag är uppe i 30 – 40 timmar hittills och klar är den inte. Helt målad från min fantasi och minnen.

Tavla 6 Adam och Eva

 

Tavla 7 – Tommy och Jenny

Min bästa vän Tommy som jag känner sedan jag var 6 år gammal var på besök med sin flickvän en helg. Under några timmars målande hann jag få ihop en tavla åt dem.

Tommy & Jenny
tommy-jenny

Tavla 8 – Per fick en tolkning av sig i 50 års present

Den blev riktigt bra och är en av tavlorna jag känner mig helt klar och nöjd med.

 

Tavla 8 Per 50 år present
per

Tavla 9 – ¿INPROGRESS? – Jojo och Sam

De heter ¿INPROGRESS? när de gör sin musik, förutom att Jojo är en god vän så gör de bra musik så jag ville hedra dem med en tavla. Min första oljemålning, känner att jag är halvvägs ungefär. Måste få in mera skruvade element i den så det passar dem ännu bättre. Vill du höra deras musik? Klicka här så kommer du till ¿INPROGRESS? på SoundCloud!

Tavla 9 Jojo och Sam - Inprogress
jojo-inprogress
sam-inprogress

Tavla 10 – Tomas och Yrsa

Min kollega Tomas gifte sig, och särskilt som de önskade sig pengar om man ville ge dem något så målade jag en rolig tavla – både för att hedra dem men också för att inte göra som alla andra och ge dem pengar! Inspiration hämtade jag från Tomas och Yrsas blogg TackSomFan.se (De bloggar om sina hipster-liv – läs den gärna här) och den översta bilden men jag tyckte inte det gjorde Tomas rättvisa att han flänger efter Yrsa så jag satte honom på en tjur istället och la in lite detaljer de kan fundera på.

 

Tavla 10 Tomas och Yrsa
cropped-tsf-headerfärdig

Tavla 11 – Tree of Life Festival 2014

Sista dagen på festivalen Tree of Life i Turkiet satte jag mig och målade vid chillen. Perfekt eftersom jag velat måla av ett motiv live så att säga.

 

Tavla 11 Tree of Life 2014 Turkiet Laka Karagul
IMG_5419

 

Jag kommer nog göra klart ett par av de ofärdiga i sommar… och hinna börja på något nytt!

Vad tycker du om tavlorna?

Berätta och kritisera, vilken tycker du bäst om och vilka missar tycker du jag gör?

Skriv till mig på Facebook

 

 

Mina sex första konstverk

Jag har målat sex tavlor hittills, här kan du se konstverken.

Lite då och då när jag känt mig rastlös har jag målat tavlor.. det hela började som en rolig grejj för ett drygt år sedan när jag med örontops målade av Neelam på en kartong.

 Tavla 1 – Min son Neelam

Från ett foto, en sommardag på Park Life Stockholm där Neelam provar pappas blåa hjärtglasögon. Första tavlan jag målade, och med handen på hjärtat så är det inte snyggt – men den är målad på kartong och örontops.

neelam-grund-tavla1
neelam-kartong-tavla1

 

Tavla 2 – Lättklädda tjejer

Även denna målad på baksidan av en kartong, men denna gång hade jag införskaffat mig penslar. Det blev lite bättre.

Tavla Girls

Tavla 3 – Shiva

Jag ville måla ett porträtt, eftersom jag på Halloween var utklädd till Shiva så kändes det lämpligt. Jag sökte fram lite bilder att ha som inspiration. Det är förvisso långt ifrån ett ovärderligt konstverk, men jag känner själv att jag börjar lära mig lite.

Som så många av tavlorna så blir de aldrig klara, lite då och då har jag vart och petat i med lite mer färg. Enda sättet att gå vidare är att börja på en ny.

 

shiva_mandala
Tavla shiva

Tavla 4 – Horus & Hathor

Jag och Jennifher var utklädda till just Horus och Hathor på en maskerad, jag ville göra det till en tradition att måla det jag klär mig som på tavla. Denna är långt ifrån klar och det tar emot att fortsätta med den. Men en sak lärde jag mig med denna tavlan, man ska börja med att måla bakgrund. Det gjorde jag inte här, och penseldragen blir onaturliga och massor av småpill då man försiktigt måste måla alldeles intill det man målat för att fylla upp. Att det tog mig fyra tavlor att fatta det…

Horus och Hathor
Tavla Horus och Hathor

Tavla 5 – Ett porträtt och en 40-års present till min chef

Min chef fyllde alldeles nyligen 40 år och jag ville ge honom något speciellt. Dels för att förvåna och njuta av ögonblicket där han får något han verkligen inte förväntat sig. Men också för att han uppskattar gåvan. Denna kan jag säga att jag blev klar med, jag fick även in fantastiskt många symboler och dolda budskap och den stora glädjen att framställa honom lite noir.

 

Peter Persson Skandnet Media
Peter Persson Porträtt

 

Jag håller nu på med tavla 6 som kan bli ännu bättre, den står här hos mig med grovfärg på sig. Denna gång har jag försökt mig på att göra en tolkning av livets begynnelse. Klar om några veckor…. hoppas jag!

Vad tycker du om tavlorna?

Berätta och kritisera, vilken tycker du bäst om och vilka missar tycker du jag gör?

 

 

Man With No Name & Laughing Buddha

På fredag (2012-12-21) spelar Man With No Name och Laughing Buddha på Debaser i Stockholm.

Festen arrangeras av STOMP PRODUCTIONS, de kör från 21:00 till 03:00. Gillar du Goa Trance så missa det inte. Gillar du blåa hjärtan så missa det absolut inte för jag tänkte vara där och måla.

Lineup och Info

Datum: 2012-12-21
Tid: 21.00-03.00
Var: Debaser Medis – Ljunglöfska Rummet (3tr)
Pris: 250 kr (endast förköp)

Bar: Självklart
Mat: Absolut
Garderob: You bet!
Pepparkakor: Ja, det är gott
VIP: Nej, vi är alla lika

Läs gärna mer om festen och attenda här: http://www.facebook.com/events/536010466427649/

Man With No Name

För första gången sedan 1999 sätter han, vår jultomte för kvällen, sina fötter på Svensk mark igen. Och han behöver knappas någon närmare presentation! En levande legend…
Lyssna? http://youtu.be/0P_Fy_dVTbs

Laughing Buddha

Från England flygs denna, ena halvan av Cosmosis, in på renar och kommer garanterat få dig att både skratta och dansa samtidigt!
Lyssna? http://youtu.be/S_8cSNH1V8Y

DJ Anneli

Tror knappast hon behöver en introduktion, Sveriges Psytrance-drottning som vi alla kommit att älska!
Lyssna? http://youtu.be/CXKJYLThCos

LASAK

Ett givet val med tung energi för att göra denna kväll oförglömlig!
Lyssna? http://www11.zippyshare.com/v/3581828/file.html

Ses där om ett par dagar? <3

Hjärtformade ögon i halsband till bra människor

Du får ett blått skyddande ögonhalsband av mig

Mängder av kulturer har tagit till sig tron på det onda ögat, genom inspiration från grannkulturen eller genom egna teorier. I grund och botten går tron ut på att om man stirrar för länge på en person kan man sprida negativ energi och skada medmänniskan. Särskillt har man i europa velat tro att zigenare besitter denna egenskapen.

Med en symbol försvarar man sig mot denna negativa energi, man kan ha en ögonsymbol runt halsen, på dörren, eller i huset.

Horusögat

Från egyptisk mytologi (men ögat som symbol återfinns i flertal religioner, även fornnordiska med samma eller likartade egenskaper). Överallt har symbolen skyddande egenskaper. Horusögat sägs ha läkande krafter och skyddar dig mot en för tidig död. Skrock och trams? Kanske och fullt möjligt, skyddande symboler ska man alltid ta med en god nypa salt!

Delar ut blåa ögonhjärtan

I Tel Aviv förra helgen kom jag över 11 halsband med det typiska israeliska ögat inbakat i ett hjärta. Jag behåller ett och delar ut de andra 9 till personer med speciella egenskaper och personligheter. Jag önskar jag hade fler…

Tio halsband…

Till speciella personer för att du som fått det är…

  • Min bästa vän
  • Den bästa tjej jag någonsin lärt känna
  • Den intelligentaste person jag känner
  • Mest principfasta jag träffat
  • Intressantaste släkting jag har
  • Den finaste personligheten jag träffat
  • Den mest musikaliskt begåvade jag känner
  • Den fria kulturens eldsjäl
  • Den mest impulsiva människa jag träffat

Se det som en julklapp. Jag hoppas jag kanske inspirerar er att fortsätta vara energiska? Glöm aldrig att sprida kärlek och glädje!

Hur får du ditt hjärta?

Jag kommer ha med mig dessa när jag är ute och ni får dem när jag stöter på er, eller om ni vill komma och hämta dem så får ni gärna göra det! De som går till personer kring Göteborg får sina nästa helg när vi ses!

 

Blåa hjärtformade kokosbollar

Delades ut på Dans, Trams & Acceptans

Tanken slog mig för längesen, då tänkte jag på att man borde ta fram en viss typ av mat och dryck för den ”ravigare” generationen. En enkel typ av mat med mycket energi i för att orka dansa, med ekologiska ingredienser och allmänt bra råvaror. Det skulle även vara lätt att äta, inte ”växa” i munnen och vara gott och så nyttigt som möjligt.

Jag kom fram till två saker, kokosbollar – gjorda på ekologiska råvaror. Kryddade med smaker som passar technomänniskor. Och, en dryck. Lättdrucken, ungefär som Gainomax, men mer anpassad till att man har dansat och kanske inte ätit på ett tag – istället för som Gainomax som är mer lämpad för att tas efter ett intensivt träningspass. Jag kommer prova att göra drycken framöver och återkommer till det. Denna gång gjorde jag maten – kokosbollar, en riktig energibomb, och varför inte göra dem blåa (ursäkta färgämnet, men det är det värt 🙂 ) och hjärtformade?

Ingredienser

Jag gjorde fem satser. Jag tänkte gjort tio men jag är glad att jag valde fem, man blir sjukt trött i händer och fingrar av att knåda smeten – särskillt om man inte är van, och jag bakar INTE ofta!

Såhär blev de blåa kokosbollarna

Jag delade ut dem på paraden Dans, Trams & Acceptans.

Fick du smaka? Jag delade ut c:a 50 st. Hade gärna velat ha fler! Om du fick en – vad tyckte du? Var de goda?